måndag 21 november 2016

173. Nothing makes sense

Känner mig låg, är lite trött eftersom jag tydligen var vaken till klockan 2 inatt vilket inte är första gången trots att jag är trött. Behöver verkligen bädda ner mig själv och blunda i skaplig tid om kvällarna, somnar rätt fort så fort jag gör det. Har ett par dagar dragits med ont i huvudet vilket jag tror beror på spänningar, det sitter i bakhuvudet vid nacken till. Det förvånar mig inte att jag har det. Är lite trött på mig själv om jag ska vara uppriktig, tankar och känslor som leder mig upp och ner. Vill bara känna mig fri och lycklig. Jag har läst att många blir deprimerade under den här mörka årstiden men jag tänker inte sålla mig till en av de. Jag älskar vintern. Jag vill ha snö som lyser upp, dock. Snart en månad kvar till julafton vilket jag längtar efter. Dessutom fyller jag år snart, det är nyår och jag får umgås med min familj som jag uppskattar när jag bor en bit bort. Försöker se det ljusa i livet, är inte helt nere. Får försöka inte ge för mycket utrymme till det som gör mig ledsen som jag inte kan ändra på eller påverka. 

Nu ska jag ut på en löptur. Det bästa för att rensa huvudet. Adrenalinet som infinner sig efter fysisk ansträngning är svårslaget. 

Häromdagen när jag gick en runda medan solen gick ner

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar