Har semester igen. Med skillnaden att när semestern är över går jag på tjänstledighet. Har sökt och kommit in på socionomprogrammet i Kalmar, av alla ställen, till i höst. I 3,5 år ska jag plugga i en för mig okänd, genom hörsägen vacker och härlig stad. Det ska bli riktigt kul även om jag är sjukt nervös och tycker det känns läskigt att flytta helt själv. Jag har aldrig bott ensam och har många gånger uttryckt en önskan om att få bo själv för att slippa vardagskonflikter som är så små men blir så stora ibland för att jag inte bott med någon som är lika ordningsam som mig själv.
En vän sa till mig att jag ju får som jag vill nu, bo själv! Men det är en ganska väsentlig skillnad att bo själv i en stad man känner, nära alla man älskar och trivs med samt fortfarande arbeta på ett ställe där man är trygg och vet vad man får.
Nu har jag framför mig en helt ny stad, ny sysselsättning, nya rutiner. Det ska såklart bli roligt eftersom jag ville iväg från min hemstad ett tag för att utvecklas och testa. Men det hade varit betydligt härligare om jag haft med min min andra hälft. Eller någon jag känner och trivs med.
Nåja, det kommer förhoppningsvis finnas massa folk jag klickar med i Kalmar och som befinner sig i exakt samma nya sits som jag själv. Jag är inte ensam.
Tänkte därför också återuppta bloggandet. Älskar att skriva av mig. När jag flyttat kan det vara skönt att ha en plats där de som vill kan följa med på mina känslor och upptåg.
Bra så. På återseende.
