376. Sen då.

Jag vet inte. Hade ett samtal idag med min handledare om en privat angelägenhet eftersom vi kommit varandra nära och jag känner att hon i hennes yrkesroll kanske har lite goda råd. Kanske är det därför det är så känsligt, att det ligger så nära hur orolig jag faktiskt är. Fick iaf en nyfiken fråga från en person jag inte pratat med på flera år som jag blir lite irriterad över. Det skaver eftersom jag tänker att det är en situation som inte är enligt norm och det är därför hon skriver. Och jag bär på känslor som jag inte vill dela med vem som helst och det är klart jag inte behöver göra det men... Äsch jag vet inte vad jag ska skriva. Det kändes bara olägligt.

375. Hitta på saker efter jobbet

Hängde med Josefin idag efter jobbet på en liten aw. Vi satte oss på Kallskänken och åt lite mat, supergod mat och härlig inredning som gör att jag vill komma tillbaka. Vi pratade om att försöka få in lite såna efter jobbet häng i sommar nu när vi sitter i samma byggnad så kan man ju också gå över till varandras kontor och stämma av spontant om någon har tid att träffas efter jobbet. Även försöka få in lite gemensamma luncher både på kontoret och på stan. Lunchade med Anna idag, i vårt lunchrum. Har ju Anna, Josefin och Mirela i huset vilket gör mig glad. Hoppas vi kommer se mycket av varandra. Saknar de nu när vi inte pluggar. Ska träffa två av de i helgen när vi har vår nya inplanerade årsträff som vi börjar med redan i år, sedan är tanken att vi ska ses en gång om året och att alla ska vara med, människor bor ju lite överallt i landet. Sen är förhoppningen att vi som bor i Kalmar ändå ska få in regelbundna träffar så vi inte tappar kontakten. Dock krockar denna helg med moster Mias 50 årsfest som ger mig ångest att behöva välja och göra människor besvikna. Aja nu har jag kompromissat med mig själv och hoppas det är en lösning som kommer bli bra.

Time to go to sleep.

374. En vecka in

Inne på min andra vecka på nya jobbet. Det känns verkligen bra, börjar komma in i det. Eller det är ju en bit kvar såklart men känner att det inte är en omöjlighet. Ska ha mina första möten om någon vecka eller två med min handledare med såklart. Matilda heter hon och är super. Skiljer tre år mellan oss (hon 91a) och vi pratar en del om vårt privata, känner att vi har hittat varandra på något vis och hon är öppen och berättar saker även om jag säger att hon inte behöver dela med sig så det blir naturligt att jag känner att jag kan berätta för henne också. Men det får mig också att sakna Kajsa. Som jag vill berätta så mycket för henne, skulle säkert kunnat höras på telefon mer än vi gör men jag vill verkligen träffa henne. Det är så mycket som händer som jag liksom vill dela med mig av. Verkligen så glad och tacksam för hennes vänskap, hon vet alltid vad hon ska säga till mig. Snart ska vi åka till Rhodos tillsammans en vecka, det ska bli så härligt! Längtar efter att bara vara, läsa en bok och slippa tänka på saker. Det ser jag mycket fram emot.

373. En måndag.

Idag var min första dag på nya jobbet, gick bra. Var mycket information men känns som att det kan bli en bra och ordentlig introduktion, jag hoppas i alla fall det. Det är ju lite annat att göra en utredning enligt LSS än SoL och dessutom jobbar man i Kalmar i det nya systemet Lifecare som jag ska få utbildning i på torsdag. Jag är lite försiktig med att känna efter hur det känns såhär efter första dagen. Jag bara hoppas det ska kännas bra och gå bra. Var inte bästa förutsättningarna att komma första dagen till jobbet med stukad fot och skrapsår i ansiktet efter att ha ramlat med cykeln i lördags natt när jag skulle cykla hem och samtidigt höll på med telefon, onykter. Klantigt. Är nervös inför loppen jag ska springa. Och idag skrev lillasyster att hon förmodligen inte ska följa med då hon får ont när hon springer. Så jag får väl åka själv. Vet inte ens om jag kan springa men jag siktar på att kunna springa i ett lätt tempo och ta mig runt. En träningsrunda inför Stockholm marathon.

Nej nu orkar jag inte skriva mer. Känner mig så nedstämd. Det är ju inte första gången, kan inte sätta fingret på vad det är. Det bara är så. Känner press inför lördag också när vi ska ha Sofias möhippa som jag ordnar med.. Jag vetifan hur det blir. Nej nu lämnar jag min negativa energi i mitt bloggrum.