175. Fredagsparty och lördagslugn

Igår efter en fullspäckad dag kom Sofia, Kajsa, Anna och Annie hem till mig på två glas vin innan vi gick in till stan och Pinchos som öppnat i Kalmar. Har hört både bra och dåligt, jag var i alla fall supernöjd. Jag och Anna valde att beställa en del tillsammans och dela på. De hade en otroligt god svamprisotto som vi tog in två gånger, dessutom åt vi bl.a. god getost med rödbetor, sötpotatispomme, baconlindade dadlar, stekta marinerade räkor och vitlökssteka champinjoner. Dessutom hade de goda drinkar, ska absolut dit igen. Härligt upplägg, smidigt att bara kunna beställa genom en app när man blir sugen på något mer att äta eller dricka och sen hämta själv istället för att vinka in en kypare. Kvällen avslutade vi på sjösjukan med dans på bord och massa skratt.

Imorse när jag vaknade var jag inte superpigg. Jag låg och vred mig och somnade om i omgångar fram till halv tolv då jag gick upp och tog en dusch, sen blev det frukost framför idol på tv4play. Lördagen fortsatte med en promenad in till stan där jag träffade Michelle och hennes föräldrar, vi strosade omkring bland reorna och marknadsbodarna. Sen gick jag ensam till Kalmar slott för att gå på julmarknaden, köpte en julklapp till mamma och gotländsk senap. Gubben i det gotländska ståndet sålde en burk senap för 35kr och två burkar för 60kr och jag hade två tjugolappar i plånboken så tänkte att jag kunde köpa med en hem till jul. Så säger gubben "du har ju så det räcker till två burkar" varpå jag blir konfunderar och säger: "neee...", i vilket han svarar med glimten i ögat: "det bestämmer väl jag", ha ha så jag fick med mig två burkar, kan jag ge en till min familj och en till mina svärföräldrar. Kvällen har jag ägnat i soffan med serier och nu ser jag på "så mycket bättre". Skönt med en lugn kväll.

174. Än har jag klarat mig

Fick ett meddelande från Kajsa igår kväll om vi i gruppen sett vad en lärare skrivit på vår studentsida- att resultaten från den andra hemtentan kommit och han meddelat via mail till dem som fått underkänt, komplettering eller VG. Fick man inget mail var man således godkänd. Det här var efter tio på kvällen och jag kände "shit, ska jag få ännu en anledning till att inte kunna somna inatt". Jag hade dock inget mail i inkorgen så jag är alltså godkänd! Pustar ut och känner att jag hade tur. Jag hade inte orkat sitta med en omtenta medan vi är mitt uppe i en ny kurs som kräver lite engagemang. Vid sidan av det känner jag mig också besviken på mig själv för att jag har högre krav på mig själv än att få godkänt. Men med tanke på hur inställd jag var på att det inte skulle gå vägen är jag glad att jag klarade det. Supernöjd faktiskt. Än har jag klarat mig från kompletteringar och omtentor! Nu kan jag bara fokusera på denna juridik-kurs där vi håller på med nya föreläsningar och seminarium varje vecka samt en gruppuppgift och en enskild uppgift som har olika deadlines, dessutom har vi en tenta i slutet av kursen (början på januari). Fullt fokus.

En gammal bild från när vi läste första kursen i juridik tidigare i år. Där skymtar lagboken. Ingen smidig pjäs.

173. Nothing makes sense

Känner mig låg, är lite trött eftersom jag tydligen var vaken till klockan 2 inatt vilket inte är första gången trots att jag är trött. Behöver verkligen bädda ner mig själv och blunda i skaplig tid om kvällarna, somnar rätt fort så fort jag gör det. Har ett par dagar dragits med ont i huvudet vilket jag tror beror på spänningar, det sitter i bakhuvudet vid nacken till. Det förvånar mig inte att jag har det. Är lite trött på mig själv om jag ska vara uppriktig, tankar och känslor som leder mig upp och ner. Vill bara känna mig fri och lycklig. Jag har läst att många blir deprimerade under den här mörka årstiden men jag tänker inte sålla mig till en av de. Jag älskar vintern. Jag vill ha snö som lyser upp, dock. Snart en månad kvar till julafton vilket jag längtar efter. Dessutom fyller jag år snart, det är nyår och jag får umgås med min familj som jag uppskattar när jag bor en bit bort. Försöker se det ljusa i livet, är inte helt nere. Får försöka inte ge för mycket utrymme till det som gör mig ledsen som jag inte kan ändra på eller påverka. 

Nu ska jag ut på en löptur. Det bästa för att rensa huvudet. Adrenalinet som infinner sig efter fysisk ansträngning är svårslaget. 

Häromdagen när jag gick en runda medan solen gick ner

172. Att äta riktigt god mat

Var på restaurang Gröna Stugan i tisdags när Jens var på besök i några dagar. Vi har varit där en gång tidigare, minns dock inte vad jag åt - bara att jag tog med ett Kalmar-Energi-reklam-paraply när vi gick därifrån i ösande regn och kände mig som en tjuv eftersom jag inte gick tillbaka med det vid senare tillfälle. Besöket denna gång var helt fantastiskt. Hade kikat in menyn innan vi gick dit och jag ville äta allt. För mig blev det till slut en råraka till förrätt och ångad torsk med bläckfisk-risotto till varmrätt. Var två riktigt mättande rätter men mycket goda. Ville ändå beställa in en dessert så vi delade på en Crème brûlée med kaffe i och chokladsorbet, så otroligt god kombination. Dessutom drack vi ett glas bubbel till. En oerhört fin kväll som jag ska försöka hålla kvar vid och ta fram vid behov.

Ett extra plus till restaurangen som är en av få som när de serverar en liten treat innan maten uppmärksammat att jag talat om att jag är glutenintolerant så att jag får glutenfritt bröd till en tapenad i detta fall. Blev nästan rörd. 

Min råraka

Jens råbiff som var supergod

Min torsk

Jens renrostbiff

Saknar verkligen att ha ett jobb med god inkomst så jag kom ut på restaurang lite oftare. Inget som är prioriterat när det bara finns några få tusenlappar kvar att leva på när räkningarna är betalda. 

171. Vinterstudion-lördag och oväntat besök

Äntligen drar Vinterstudion igång igen. Tycker det är så härligt att fixa frukost och slå mig ner framför Vinterstudion. Behöver inte ens följa det beroende på vad som visas men att ha på det lite i bakgrunden på tv:n är mysigt. Jag har inte alltid gjort det och många gånger har jag inte heller kunnat om det varit jobb som stått i vägen. Imorse när jag satt och följde herrarnas lopp ringde det på dörren. När jag öppnar står en herre där som var här med ytterligare en person för en vecka sen. Jehovas vittnen.
Jag är inte intresserad men jag tycker det är intressant att andra kan tro så annorlunda än mig själv. Jag vill inte heller vara otrevlig så jag stod kvar och lyssnade på dem när de var här förra veckan, de lämnade också ett litet häfte innan de gick. Idag när den ena mannen kom ensam kändes det först lite obehagligt. Han öppnade samtalet med att förklara att de gärna gör återbesök hos de människor som de lämnat något till. Så pratade vi ganska länge, alldeles för länge egentligen, men jag har så svårt att avvisa en människa. Dessutom undrade jag på riktigt hur han kunde tro på vissa saker. I vilket fall lämnade han mig med en liten bok och sa att han gärna kommer igen, och nästa gång ville han ta med sin ipad och visa småfilmer. Jag borde bara sagt: tack men det räcker nu med dessa två besök, ha det bra. Men jag fick inte ur mig det. Så han lär väl plinga på min dörr inom en snar framtid. Jag planerar att inte öppna.

170. Vill säga så mycket men får ingenting sagt

Fredag! Känner mig så trött och tänker att det är tur att jag blev hemma ikväll efter att egentligen haft andra planer. Har varit en härlig vecka annars med en del häng med vänner. Det behövs för att hålla energin uppe i denna tid. Både för vintern och för den tid vi lever i. Natten till onsdag låg jag och följde Filip och Fredriks valvaka rätt så länge, bestämde mig för att somna när det gick upp för mig att Donald Trump kunde bli vald till president i USA. Vaknade upp tre timmar senare till att det med all säkerhet blev så också. Det har gett mig sån klump i magen för framtiden. Läser om händelser i USA som skett sen valet blev klart, med öppna rasistiska uttalanden osv. Jag mår illa av tanken på att människor är så...ja vad är de egentligen. Finner inga ord. Jag förstår att alla människor alltid kommer vara oense om vad som är bäst för deras land, och det är demokrati där med. Men det här känns helt åt helvete.

169. Som ett barn på julafton

Blev så glad när jag gick upp från sängen tidigt imorse för att gå på toa och såg att det fallit snö under natten. Kändes pirrigt, som när jag var liten och förväntansfull kvällen innan julafton. Drog på mig vinterjacka och kängor och gick en sväng, än så länge är det dock inget "winter wonderland" som jag hade önskat. Det är dock kallt (friskt) och rätt så halt. Har annars spenderat dagen med lite hemmaträning, tvätt och fika hos Michelle med Kajsa och Anna. Har inget i skolan förrän på torsdag, då är det en repetitionsföreläsning i juridik som vi läste en kurs i under vårtermin. Sedan drar kursen igång på allvar nästa vecka på tisdag. Får försöka njuta de här dagarna innan det blir all in på juridiken som sträcker sig fram till början på nästa år. Har en del planerat med mina fina vänner i veckan som jag är så tacksam att jag har, speciellt nu när jag behöver komma på andra tankar.

168. Snart vinter

Sa jag att det var kyligt när jag gick en promenad häromdagen.. Det var inget mot vad det var imorse när jag skulle ut och andas lite frisk luft samt njuta av att solen kom fram (den var uppe redan vid sju när jag vaknade). Var ganska röd om låren när jag kom in och då tog jag inte direkt en långpromenad. Snart dags att ha överdragsbyxor eller ta på långa vinterjackan.

Sitter på UB sen klockan nio imorse, arbetar på min text som ska skickas in imorgon. Målet är att skicka in den idag så jag kan släppa detta och tänka på annat, göra annat. Har skrivit 2.5 sida som jag behöver redigera nu (har försökt skriva ner vad jag vill få med från böckerna och anteckningarna från intervjun). Det är väl bara att bita tag i det nu.

Foton från imorse. Lite motljus på de första två.

167. Tror inte på mig själv

Jag sitter nu med kursens sista uppgift. Den går ut på att vi tidigare idag intervjuat tre yrkesverksamma personer som arbetar en del med samtal i sitt jobb och nu ska vi få ihop en text på 2-3.5 sidor om detta där vi ska koppla det intervjupersonerna sagt till böckerna vi haft i kursen på något vis, oavsett om det är att de säger likadant eller går emot varandra. Jag känner att det egentligen inte är svårt. Jag har bara ingen energi. Jag känner mig redan körd rent ut sagt när jag tänker på de tidigare uppgifterna jag skickat in. Jag tror inte jag kommer bli godkänd på den här hemtentan. Jag tvivlar på mig, förmodligen för att jag "bara" fick godkänt på den förra och känner att jag inte vet vad som krävs av mig för att ligga däruppe. Jag känner i alla fall inte att jag presterat väl denna gång. Tror vi får besked den 25 november så jag får väl avvakta tills dess. Först och främst ska jag få ihop en text som jag kan skicka in innan fredag. Just nu känns det långt bort att jag ska lyckas.

Vill hellre vara här, Podgora, Kroatien. 

166. November is here

Tänk att det bara är två månader kvar på 2016. Fort det går! Blev ingen bra start vädermässigt. Hade gärna fått vara soligt trots kylan och blåsten, som häromdagen när jag gick runt Stensö.

Nu är det inte lika fint. Nu när hösten snart är över längtar jag till vintern. Läste att det kunde bli kallaste vintern på år, längtar eftersom jag tror att jag äger ordentliga kläder för att kunna vara ute i sådan kyla. Det får gärna snöa i så fall också, det är sjukt vad mörkt det är. Det är nu det är viktigt för egen del att komma iväg till min träning även när jag helst bara vill krypa ner under en filt i soffan med tända ljus. Jag vet hur gott den gör. Kanske tänka på att äta mer mat som innehåller D-vitaminet för att kompensera förlusten av det när solen inte ger någon. 

Nu ska jag äta lite lunch, sen blir det en liten promenad i kylan innan jag ska fortsätta plugga lite. Inne på sista veckan på kursen. Som jag längtar till fredag när allt ska vara inskickat och jag får andas i nästan två veckor tills nästa kurs börjar. Det är ganska underbart. 

165. När tankar skapar drömmar

Jag är en person som tänker mycket, jag är inte så nöjd med den egenskapen. Speciellt inte när det jag tänker på gör mig nedstämd och ledsen, och är så otroligt inte behövligt. När det får mig att inse hur dum jag är mot mig själv för att jag gör så mot mig själv. Jag hoppas att det beror på att jag aldrig bearbetat känslor jag haft tidigare, (då kanske det finns en enkel lösning i att prata om det), att jag bara lagt det i en låda hos mig själv och försökt gå vidare och helst glömma.  I vilket fall så får händelser i nuet vissa känslor att komma till ytan och bidrar till att min tankeverksamhet består mycket av just det. Ibland har jag märkliga drömmar som jag inte kan förklara uppkomsten till, men ibland har jag drömmar skapade av mina tankar och känslor jag gått och burit på, nu är de här. Anade att de skulle komma. Förhoppningsvis är de borta snart nog.

Igår när jag var ute och sprang (perfekt sätt att rensa huvudet) stannade jag till för att fota ett gäng som gled runt på vattenytan. Sprang också förbi ett rådjur som stirrade på mig i skogen men det fick jag ingen bild på.