27. Känslor en fredagkväll

Jag är så nära till tårar och det känns så oväntat. Jag har haft en bra fredag, fått in ett träningspass, intervjuat en person för en skoluppgift tillsammans med Anna som vi i och med det är klara med och det är verkligen en lättnad, att få beta av uppgifter som ska examineras om 1,5 vecka. Jag bjöd in mig själv också till häng med Anna och hennes kompisar som skulle på bio ikväll. Vi såg The Intern, en mysig film med Robert de Niro och Anne Hathaway. Det kändes så härligt att komma iväg en fredagkväll.
Men kanske var det redan där i biostolen det högg till i hjärtat, när det talades om kärlek. Det var en scen när ett par låg i sin säng, på sidan, mot varandra. De låg tätt intill, bytte några ord och gav varandra en kyss. Hon höll en hand på sidan av hans kind ner mot käkbenet. Han höll en hand på hennes midja. Och jag blev så påmind om känslan av att ligga just så, med min hand på Jens kind. Stirra in i hans ögon. Känna värmen från hans hand på min midja eller höft och uppleva det där starka bandet, bara vilja vara i det för evigt. Överväldigande.

Saknaden är enorm vissa stunder. Jag lever men det fattas något. Det fattas någon.