Pratade med en kvinna igår där jag ska jobba i sommar, Målatorp, som berättade att mitt schema börjar den 26 juni. Jag får två introduktionsdagar i mitten på juni men annars tycks det som att jag alltså börjar jobba sista dagarna i juni. Det gjorde mig ganska upprörd och besviken eftersom jag pratat med enhetschefen på bemanningen om att jag skulle få börja lite innan sommaren för att inte kastas in i hetluften direkt när ordinarie personal går på semester.
Det gör mig också irriterad eftersom jag rent ekonomiskt inte kommer klara mig maj-augusti utan mitt sparkonto. Ett sparkonto som jag vill röra så lite som möjligt för att ha råd att köpa lägenhet/hus i framtiden. Pengar som jag faktiskt lyckats spara ihop efter mycket om och men. Jag har fått det till mig att sparkontot är till för sådana tillfällen som nu och vissa använder sparkonton på olika sätt. Alla får göra på sina sätt, alla sätt är rätt. Jag känner mig tacksam att jag har de pengarna överhuvudtaget eftersom jag började kunna lägga undan ganska sent samt känner flera som inte har något sparkapital alls och får vända på slantarna.
För mig handlar det om att jag vill kunna leva på en månatlig inkomst. Jag har nog inte klarat av att hålla mig till de 10.000kr/månaden från CSN under min studietid men tycker inte jag behövt ta alltför mycket pengar från sparkontot. Däremot blir det en helt annan sak att föra över lite extra från sparandet för att jag vill kunna åka mellan Kalmar-Norrköping eller kunna handla mat utan att tänka för mycket på vad det kostar, än att behöva föra över exempelvis en månadsinkomst för att jag ska kunna betala mina räkningar och köpa mat alls.
Just nu känner jag mig kluven för att jag är besviken/ledsen/irriterad när det kommer till pengar i sommar samtidigt som jag känner mig priviligerad för att jag sitter på ett sparkonto och i praktiken har råd att leva i sommar trots att jag inte får en ordentlig insättning förrän 25 augusti. Om de nu inte låter mig börja tidigare vilket jag bett om och hoppas på. Men pengar är ett känsligt ämne och alla har rätt till sina känslor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar