Jag sitter här och känner mig så tacksam för livet i denna stund. Jag brukar inte säga det, mest för att det ofta är något som är tradigt men jag är i grund och botten en positiv människa, hoppas jag. Jag brukar vilja vara positiv till det mesta och se det ljusa i livet istället för att vänta sig det värsta. Och just nu känner jag mig verkligen tacksam och glad.
Jag är tacksam för att jag mår bra. Jag tänker tillbaka ett år och minns när jag inte mådde bra fysiskt, när jag inte kunde äta utan att jag hade en molande värk i magen, några tillfällen låg jag i fosterställning och ringde in mig sjuk till jobbet för jag kunde inte röra på mig. Jag fick äta kokt okryddad mat och dricka Proviva som är skonsam för magen, jag som älskar att äta! Så jag är tacksam för att jag mår bra.
Jag är tacksam för att jag fått jobba mesta delen av mitt arbetsamma liv och inte behövt ta lån eller bidrag. Jag är tacksam för Jens och den kärlek vi delar och hur bra jag mår av att få leva med en människa som honom. Hur lycklig han gör mig. Jag är tacksam för de få vänner jag har som ger mig så positiv energi, som får mig att skratta och må bra. För min storasyster som släpper in mig i sin lilla etta på 25kvm och låter mig bo här tills jag hittar en ny lägenhet.
Jag är tacksam för livet. För att jag älskas och älskar. Det bästa en människa kan ha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar