201. När jag borde vara lycklig men bär på ångest

Idag gick jag äntligen på första passet på två veckor på Actic, mitt älskade Power! Tog inte alls samma vikter som jag brukar göra men det gav mycket ändå. Vissa muskelgrupper var otroligt tungkörda eftersom jag i princip suttit i soffan i två veckor, ha ha, det känns i alla fall som det. Känns skönt att vara igång igen i alla fall. Hade gärna börjar löpa också men det ligger snö på backen så får vänta lite.

Idag var jag dessutom hos Kalmar kommun på bemanningsservice för andra gången på två dagar. Igår var jag på en intervju som gick jättebra, idag fick jag komma in och skriva på papper efter att enhetschefen Pernilla ringt mina referenser som hade varit "outstanding" för att citera Pernilla. Ha ha. Sånt gör mig glad, att jag faktiskt lämnar jobb med så goda referenser. Nu har jag i alla fall jobb till sommaren och lite extra jobb innan. Känns superkul och spännande! Ska förmodligen vara på ett boende inte så långt bort från mig vilket känns tryggt. 

Jag borde känna superflow över att komma igång med träning och vara kirrad med jobb. Men jag har sån ångest för den uppgift vi skriver nu i skolan. Examinations-uppgift 3. Fick igår reda att jag blev godkänd och fick hämta ut den första uppgiften vi gjorde. Det känns lite lugnande att inte behöva sitta med den OCKSÅ. Vi skulle från början varit klara med den här den 16:e mars, men tydligen har kurs-ansvarig tänkt och räknat fel så uppgiften ska in den 23:e, en vecka till alltså. Jättekul för oss, förutom att jag måste vara färdig den 17:e när min lillasyster kommer och hälsar på - längt! Sen ska jag till Warszawa veckan efter så vill inte jobba med uppgiften då. Just nu ser jag inte slutet på denna uppgift så det känns jobbigt. Idag sa jag till Michelle att jag får lust att sluta plugga och bara börja söka något kul jobb istället, ha ha. Det är bara att kämpa på, det ska inte vara lätt att lära sig!