Hade en diskussion om att träna idag. Inser att det är lätt att försöka frälsa människor till att träna när man själv alltid älskat träning och är så medveten om fördelarna med att träna. Det är lätt att det låter som om det är ett mirakelmedel till ett lyckligt liv. Så är det inte. Verkligen inte. Jag tränar regelbundet men kan fortfarande önska att livet bara kunde ta slut (drastiskt? ja kanske, men poängen är att träning inte är svaret på alla problem eller känslor). Men träning är ju supersupersuperviktigt för en god hälsa. Det är liksom ingen bluff. Kroppen är gjord för rörelse och den krävs för att vi ska må bra och fungera som vi ska. Människor som sällan eller aldrig tränar kanske inte alltid vill tro på att det är sant eftersom det också är jobbigt att träna eller för att man bara inte orkar plocka in det i sitt liv eller av andra anledningar. MEN man behöver inte älska att träna, många gör verkligen inte det. Men man behöver förstå och få uppleva effekterna träningen genererar vilket kan bli motivation nog att orka ta sig genom fler träningspass fastän man inte vill. Jag tror verkligen att alla människor hade mått lite bättre i en del aspekter av livet om de bara rörde på sig regelbundet. I hela mitt liv har jag stött på livshistorier där människor som knappt rör sig faktiskt börjar göra det och mår mycket bättre. Sover bättre, äter oftast bättre (maten är jätteviktig för att fylla kroppen med bra energi), orkar mer, känner sig piggare, håller sig friska,blabla och så vidare. Träning löser inte alla problem men den kan hjälpa till med en del.
Direkt efter träningspass är man inte så fylld med energi direkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar