271. Första gången i mitt liv

Idag när jag var på min praktik gick jag igenom en mängd känslor. Det hände en del idag. En sak var att en gammal (80+) dam avled stillsamt i sin säng. Mathilda frågade mig om jag ville gå in och titta, och jag visste inte riktigt vad jag ville men var nyfiken och följde med in när Mathilda tog sitt farväl. När vi stod där blev jag så ställd. Det var verkligen värdigt, hon var tvättad och iordninggjord med en fin kvist orkidé på bröstet, en blomma hon älskat i livet. På nattduksbordet stod ett tänt ljus och så låg en till liten bukett blommor. Fönstret stod på glänt och utanför hördes ett porlande från fontänen på innergården. Mina ögon tårades, jag försökte ta in att det låg en död människa framför mig. Det såg ut som hon sov även om det även fanns något visst över hennes hy som vittnade om att hon var borta. Vill gråta när jag tänker tillbaka på det. Jag hade ingen relation till den här damen, jag har hälsat på henne någon enstaka gång när jag gått förbi. Känner mig inte ledsen över att hon dog, det var skönt för henne sades det och jag tror på det. Det var bara en märklig upplevelse. För första gången i mitt liv tittade jag på en avliden människa.