199. På botten

Det är helt sjukt vad god vs dålig hälsa ger för känslor. Förra helgen kände jag mig on top, jag var glad och lite lyrisk. Den här helgen och idag känner jag bara för att dö, nästan. Jag är genomförkyld. Det började lite smått med örat i onsdags, halsen i torsdags och sen har det bara blivit värre. Trots att jag tagit det lugnt, gått lugna promenader i tron om att frisk luft och solsken faktiskt hjälper. Jag dricker mina morgonshots med ingefära, citron och honung. Men jag är helt genomtäppt och hängig. Har ingen lust. Planen var att börja med uppgiften som ska in 16 mars idag, att börja skriva. Men det känns långt bort. Jag försöker läsa lite i kurslitteraturen även om det tar emot eftersom hela mitt huvud värker. Jag sover så dåligt också, igår kväll var jag helt täppt så sprutade in lite nässpray och kände "wow, det är såhär man ska andas" men ändå hade jag svårt att sova. Usch, jag hatar detta. Och jag måste ta hand om mig själv. Känner mig så ensam. Handlade något receptfritt på apoteket idag som ska lindra näsa och bihålor så hoppas det ska hjälpa. Vill bara må bra.

Nu ska jag återgå till min vila, och mellanmål framför "det stora tårtslaget" på tv4play.

Stensö fiskehamn igår

Tog slut efter promenaden. Känner mig såhär konstant nu.