67. Att rannsaka sig själv.

Vi har en kurs som sträcker sig över hela utbildningen där vi ska utveckla vår självkännedom, empatiska förmåga, att kritiskt värdera vårt förhållningssätt i socialt arbete o.s.v. Kursen heter PPU och är några tillfällen varje termin. Idag hade vi en sådan träff och dagens tema var "livslinjen" där vi fick i uppgift att på en tidslinje av våra liv hittills skriva dit hållpunkter, händelser som skett som påverkat oss både på gott och ont. Det är inte så ofta jag tänker på det sättet, vad i mitt liv som gjort mig till den jag är. Det kändes nyttigt och lite jobbigt om jag ska vara ärlig. Jag har länge tänkt tanken att jag ska gå till en psykolog och prata, inte för att jag egentligen mår dåligt just nu men för att jag känner att jag tryckt undan många saker som behöver komma till ytan någon gång. Jag gick en period och pratade med en kurator i gymnasiet och jag minns att det var skönt, att prata med någon utomstående. I år kanske är året jag tar tag i det.