338. -

Jag vet inte vad jag ska skriva. För jag kan inte skriva om saker jag känner och tänker utan att få det tillbakakastat. Och jag har inget annat i känsla och tanke. Vet inte hur jag ska skriva om det ur en vinkel som inte framhäver mig själv. För jag är ju inget gott exemplar av människa. Det går inte heller att prata om det utan att det blir helt fel. Utan att det dras till överdrivna motreaktioner och någon blir ledsen. Det går inte att prata om vissa saker alls. Vi ser framåt. Lever i nuet. Det finns värre saker. Det finns det verkligen. Som att det regnar och jag inte vill springa i spöregn. Det hade ju också hjälpt för att få bort den där irritationen i kroppen. Men livet är vad livet är, lika bra att jag säger det - värdelöst.

Redan nu känns det bättre. För jag mår jag bra när jag får skriva. Eller berätta om det som känns. 

Vi är alla olika.